”It´s a love-hate relationship”

Kvällens inlägg blir speciellt. Personligt. Nu tar vi chansen till att visa uppskattning. Vi måste hylla en person. Ni måste få reda på vem personen är som ligger bakom vår kärlek till boxningen. Låt oss presentera Manne. Världens bästa Manne!

10958790_10155122062040641_1504935661_n

 

Visst ser han snäll ut? Det är han också! Manne är alltså vår tränare och även vän.

Innan vi började skriva det här inlägget så pratade vi om hur vi skulle lägga upp det och hur långt bak vi ska gå i historian. Vi bestämde oss för att dela med oss av nästa allt, så nu ska ni få höra hur mycket tid den här personen har tillägnat åt oss och hur mycket han betyder.

(Bra att veta är att Manne är en barndomsvän till en av våra sambos, så det är så vi har lärt känna varandra från första början).

Låt oss börja berätta vår story… Det hela började med att Manne bjöd med oss till klubben för att pröva på ett boxningspass för drygt ett år sen.. Vi visste sen tidigare att han var personlig tränare samt att han själv tränar stenhårt och tävlar. Nervösa kom vi till klubben ovetandes vad vi skulle få göra… Han körde hårt med oss och svetten rann som aldrig förr! Det var tufft som attans, men vi gillade det och fastnade direkt.. Vi bestämde därefter att vi skulle köra 10 pass ihop för att kicka igång träningen på nytt.. (Vi hade tröttnat rätt rejält på att bara löpträna och gymma).. Boxningen var något nytt och spännande och vi fick tillbaka glöden för träningen!

Manne hade ett enormt tålamod! Det kan inte varit lätt att lära ut boxningsgrunderna till två ivriga tvillingar som vill lära sig allt snabbt och direkt. Han var noggrann med att lära ut grunderna ordentligt. Inte visste vi för ett år sen att boxning innebar så mycket teknik. Vi trodde från början att det bara handlade om att slå på varandra så hårt man kunde. Men oj så fel man kan ha.. Våra pass ihop har i alla fall inneburit en hel del hatkärlek. Ibland har vi på riktigt känt att ögonen svartnat av ilska när han har ”tvingat” oss till att göra vissa saker.. Allt från mördar-äckel-burpees till att lyfta tunga traktordäck..  Manne har fått höra rätt många fula ord slinka ut ur våra munnar. Han har fått uppleva tjaffs mellan oss två som slutat i tårar, men även kärlek får vi hoppas då vi själva anser att vi är bra på att peppa varandra:)

I alla fall… Våra 10 pass ihop försvann rätt snabbt och vi ville absolut inte sluta. Vi ville träna mer! Det gick från 1 pass i veckan, till 2 pass, till 3-4 pass.. Han blev helt enkelt inte av med oss. Tillslut så tyckte han att vi behövde ta ett nytt steg för att utvecklas ytterligare, det räckte inte med att slå på plattor och fysträna. Manne tyckte alltså att det var dags att slänga in oss bland tuffingarna. Sparring blev vårt nästa steg. Det här skedde i höstas och vi minns hur nervigt det var. Gick knappt att somna kvällen innan eftersom man visste att man skulle åka på stryk.. Frivilligt också.. Men så hemskt var det faktiskt inte.. Manne var med på våra första sparringar och det kändes tryggt att ha honom där.. Tjejerna var urgulliga dom också! Plötsligt blev sparring kul och vi fick se att det vi övat på faktiskt fungerar!

Ända sen i höstas då Manne tillät oss att börja sparras så har vi tagit boxningen på fullaste allvar. Vi försöker suga åt oss så mycket vi bara kan för att kunna utvecklas på bästa möjliga sätt. Ibland lyssnar vi till det som sägs och ibland inte.. Beror på vilket humör man är på och om man är hungrig eller trött, på bra humör eller inte 😉

Men det Manne nog inte vet om, men som han får reda på nu när han läser det här, är att han under alla våra pass vi haft ihop lyckats bygga upp vårt självförtroende något enormt. Och det ska han ha en stor eloge för! Han finns alltid på klubben på veckodagarna och peppar oss till max! Han ställer upp för våra vänner och hjälper dom med träning! Han lyssnar när det behövs, men är själv bra på att snacka 😉

Han är en grym vän och tränare helt enkelt!  Manne for president 😉 

10945945_10155122311620641_477004430_n

10947555_10155122062035641_1625337348_n

    Så Manne, tack för allt! All tid du lagt och lägger på oss fortfarande. Att du orkar och vill är värdefullt!

P.S. Eftersom vi vart så snälla och boostat dig nu (frivilligt såklart, för det är du värd) så kan du väl va lite extra snäll mot oss på morgondagens pass? 😉 

…. Eller inte! Kötta sönder oss!